3,Nov-2011

Har levt i ett fövirrat liv sen tidiga tonåren med en evig kamp att överleva.
Varför kunde jag aldrig känna ro........
I skolan,framför allt på högstadiet då allt börja,hur mycket jag än försökte
lära & traggla så gick det inte.
Mestadels av mina kompisar fixa alla prov,men inte jag,nädå.......
Börja strunta i allt,skolka & va skolans clown.
När jag var 19 år sökte jag mig till psykiatrin för första gången & där blev
jag fast.....kände väl en falsk trygghet där.
Sen rulla allt på,ungdomshem,psyk,behandlingshem,psyk,familjehem,bla bla
Började med självskadebeteende,upprepande suicidhandlingar.
Självmordsförsöken var oftast ett sätt att få bli omhändertagen.
Efter 22 års lidande med diverse diagnoser,Borderline,personlighetstörning,
biopolär....mm,träffade jag av en slump en läkare som visade sig vara specialist
på ADHD.
Allt stod klart,alla diagnoser så tomma.....
Sensommar 2010  fick jag diagnosen ADHD & började medicinering.
All oro,ångerst & kaos jag känt i 22 års tid försvann.
En underbar känsla att få harmoni i kropp & själ.
Men tyvärr så har min ME-trötthetssyndrom som jag fick hösten 2008
blivit värre & värre det sista halvåret,från att ha haft cirka 7 symtomer ur
olika diagnoseringskategorier & ny uppfyller jag 21 av vad jag tror är 29
stycken symtomer allt som allt,är lite osäker,men så fort jag får ork & att
mitt huvud & ögon tillåter så kommer jag att skriva en fakta ruta gällande
ME-Trötthetssyndrom.
Hoppas att jag har skrivit & stavat rätt & att det inte blivit rörigt.
Tyvärr påverkar min ME mig,då jag tappar ord &ords betydelse,stavning,mm.....
Men,men ibland funkar hjärnkontoret...skit bara att jag inte bestämmer när..